Rättslig handlingsförmåga

Rättslig handlingsförmågaRättslig handlingsförmåga – Vi får ibland frågan vad rättslig handlingsförmåga eller rättskapacitet är för något.

Rättslig handlingsförmåga

Rättslig handlingsförmåga är den förmåga som en person kan ha att med rättsligt bindande verkan själv sluta avtal och därmed skaffa sig rättigheter och skyldigheter. Alla människor har rättslig handlingsförmåga förutom:

  • Personer som är underåriga (under 18 år).
  • Personer som är psykiskt störda.
  • Personer som är försatta i konkurs.
  • Personer som har förvaltare.

Underåriga har viss rättslig handlingsförmåga när de är 16 år. Exempelvis har de rådighet över lön från sommarjobb m.m.
Även juridiska personer som exempelvis föreningar och aktiebolag har rättslig handlingsförmåga.

Rättskapacitet

Rättskapacitet har alla fysiska personer från sin födelse till sin bortgång. Rättskapacitet är förmågan att vara bärare av rättsligen skyddade och erkända intressen. Även om alla människor har rättskapacitet så innebär inte det att alla har rättslig handlingsförmåga. Barn har exempelvis rättskapacitet men de kan inte själva ombesörja sina rättsliga angelägenheter exempelvis genom att ingå avtal. Därmed har de ingen rättslig handlingsförmåga.

Besök Juridiska Dokument för att ladda ner dokument såsom exempelvis testamenten, samboavtal, äktenskapsförord och bodelningsavtal!

Barns arvsrätt

Barns arvsrättBarns arvsrätt

I Sverige grundar sig barns arvsrätt på släktskap genom blodsband. Detta innebär att barn bara ärver sina biologiska föräldrar. Dock kan detta frångås genom att föräldern upprättar ett testamente genom vilket denne kan testamentera sin kvarlåtenskap till andra än barnen. Läs mer om barns arvsrätt här på Juridik På Internet!

På Juridiska Dokument kan ni ladda ner ett testamente som passar just er!

 

Äktenskapsförord

Äktenskapsförord - Enskild egendom och giftorättsgodsEtt äktenskapsförord har oftast rättslig verkan under en lång tid. Det är därför viktigt att ni verkligen tänker igenom vad ni vill åstadkomma rättsligt då utformningen av förordet kan få väldigt stor betydelse vid en eventuell framtida tvist er emellan. Ett sätt att försäkra sig om att äktenskapsförordet är juridiskt korrekt samt ger den rättsverkan som ni eftersträvar är att ladda ner ert äktenskapsförord på Juridiska Dokument.

Alla dokument på Juridiska Dokument är upprättade av jurister och är garanterat juridiskt korrekta. Naturligtvis uppdateras också dokumenten i takt med att lagstiftningen förändras. Du kan alltid känna dig trygg när du laddar ner ett dokument på Juridiska Dokument!

För att få bindande verkan så måste förordet registreras hos Skatteverket. Om ni förbiser något av de lagstadgade formkraven så är inte ert äktenskapsförord bindande mellan er.

Ladda ner ett juridiskt korrekt äktenskapsförord nu!

Samboavtal mall

Samboavtal mall? På Juridiska Dokument kan ni ladda ner en mall för samboavtal.

Samboavtal mall

Samboavtal mall – Ni kan som sambor avtala om hur en eventuell framtida bodelning skall göras er emellan. Detta gör ni enkelt med ett samboavtal som ni kan ladda ner på Juridiska Dokument.

Det finns många olika anledningar till varför sambor skriver ett samboavtal. Det kan vara så att samborna vill behålla sin ekonomiska självständighet. Men det kan också bero på att en av samborna bekostat den gemensamma bostaden och därför vill undanta bostaden från en framtida bodelning.

Det är viktigt att er samboavtal mall uppfyller alla lagstadgade formkrav. En bra idé är att ladda ner en mall för ert samboavtal på Juridiska Dokument! Då kan ni vara säkra på att samboavtalet är juridiskt korrekt och behöver inte oroa er för att ert samboavtal är ogiltigt.

När ni skriver ert samboavtal kan ni välja mellan att undanta all egendom eller endast viss egendom från sambolagens bodelningsregler.

Om ni avtalar om att undanta all egendom från sambolagens bodelningsregler så medför detta i praktiken att ni båda behåller er respektive egendom vid en framtida bodelning. Egendom som ni köpt gemensamt och äger med samäganderätt skall dock delas.

Om ni bara vill undanta viss egendom från sambolagens bodelningsregler så är detta, som vi tidigare varit inne på, också möjligt. Exempelvis kan en av er ha bekostat en lägenhet eller en fastighet som utgör er gemensamma bostad. Då kan ni undanta bostaden från bodelningsreglerna i sambolagen genom att skriva ett samboavtal.

Ladda ner en mall för samboavtal på Juridiska Dokument!

Andrahandskontrakt nödvändigt vid andrahandsuthyrning

Andrahandskontrakt är nödvändigt vid andrahandsuthyrning av hyresrätt, bostadsrätt och lokal.Andrahandskontrakt – Ett skriftligt andrahandskontrakt är nödvändigt vid andrahandsuthyrning av hyreslägenhet, bostadsrättslägenhet samt lokal. Andrahandskontraktet reglerar det hyresförhållande som uppstår mellan dig i din egenskap av hyresvärd samt din andrahandshyresgäst.

Vid andrahandsuthyrning av lägenhet eller lokal är det viktigt att du får din hyresvärds eller bostadsrättsförenings tillstånd för att hyra ut lägenheten för den avtalade tiden. Hyr du ut din lägenhet utan tillstånd kan du förlora din lägenhet eller lokal.

Både du som uthyrare och din andrahandshyresgäst är avtalsrättsligt bundna under hela avtalstiden. Vid andrahandsuthyrning kan du som uthyrare inte avtala om mindre än tre månaders uppsägningstid, om hyrestiden är längre än tre månader. Hyreslagen är tvingande för den som hyr ut lägenheten i andra hand. Andrahandshyresgästen har alltid rätt att säga upp lägenheten till det månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen. Är den avtalade hyresperioden längre än 9 månader måste andrahandskontraktet alltid sägas upp för att sluta gälla även om avtalet gäller för en bestämd tid.

Ett andrahandskontrakt bör reglera:

  • Hyresperiod
  • Månadshyran samt hur månadshyran ska betalas
  • Vad som ingår i månadshyran
  • Eventuell överenskommelse om att månads hyran ska följa hyresutvecklingen
  • Uppsägningstid och uppsägningsvillkor
  • Om lägenheten som ska hyras ut är möblerad eller omöblerad
  • Om tillstånd för andrahandsuthyrning har inhämtats
  • Att andrahandshyresgästen är skyldig att teckna en hemförsäkring för lägenheten

Du kan ladda ner ett färdigt andrahandskontrakt på Juridiska Dokument. Alla avtal på Juridiska Dokument är upprättade av jurister och uppdateras alltid i takt med rättsutvecklingen.

Här finns andrahandskontrakt för direkt nedladdning!

 

Behöver vi en advokat för att skiljas?

Ni behöver inte en advokat för att skiljas. Besök oss för mer information om äktenskapsskillnad!Behöver vi en advokat för att skiljas?

En vanlig fråga vi får är om det behövs en advokat för att skiljas. Många par är överens om att skiljas och vill inte involvera en advokat med alla de kostnader det medför. Som tur är krävs det ingen advokat om du och din make vill skiljas.

Det finns möjlighet att ladda ner alla dokument ni behöver för att ansöka om äktenskapsskillnad på Juridiska Dokument! Förutom ansökan om äktenskapsskillnad så ingår även blanketter för:

  • Särlevnadsintyg
  • Fullföljdsansökan
  • Återkallelse.

Med alla dokument, som finns för direkt nedladdning på Juridiska Dokument, så medföljer naturligtvis tydliga och lättförståeliga instruktioner så ni enkelt kan fylla i blanketterna. Paketet för äktenskapsskillnad är framtaget av jurister med specialkompetens och alla dokument är givetvis juridiskt korrekta och uppdateras i takt med att lagstiftningen förändras.

Ladda ner alla dokument ni behöver för att skiljas!

På Juridiska Dokument finns även ett bodelningsavtal speciellt framtaget för bodelning vid äktenskapsskillnad!

Bodelningsavtal för sambor och gifta

Bodelningsavtal för sambor och giftaBodelningsavtal för sambor och gifta – Nedan följer översiktlig information om bodelningsavtal för sambor och gifta. Mer detaljerad information om respektive bodelningsavtal finns på produktsidorna:

Alla juridiska dokument är upprättade av jurister med specialkompetens och uppdateras i takt med att lagstiftningen förändras. Givetvis medföljer alltid detaljerade instruktioner på hur ni fyller i era dokument.

Bodelningsavtal för sambor

När ett samboförhållande upphör måste en bodelning genomföras inom ett år. Om så inte sker har rätten till en bodelning förverkats. Vid bodelning mellan sambor är det endast så kallad samboegendom som skall bodelas. Samboegendom är sådan egendom som samborna gemensamt skaffat för det gemensamma boendet. Vid en bodelning är det viktigt att ni skriver ett bodelningsavtal så att ingen av samborna kan komma med krav i efterhand

I det bodelningsavtal som ni kan ladda ner på Juridiska Dokument anger ni att ni är nöjda med fördelningen av samboegendomen och det finns naturligtvis även möjlighet för er att nedteckna precis hur ni fördelat er egendom samt era skulder om ni så önskar. Med bodelningsavtalet följer även en ansökan om lagfart för den sambo som eventuellt erhållit en fastighet i bodelningen.

Bodelningsavtal för gifta

En bodelning mellan makar kan göras både under bestående äktenskap och i samband med skilsmässa. En bodelning vid skilsmässa är obligatorisk och omfattar allt giftorättsgods som skall delas mellan makarna. Speciellt vid skilsmässa är det viktigt att makarna upprättar ett bodelningsavtal så att ingen av parterna kan komma med krav i efterhand. En bodelning under bestående äktenskap är frivillig och görs vanligen om den ena maken vill överföra egendom till den andre maken.

I det bodelningsavtal för makar som ni kan ladda ner på Juridiska Dokument ingår alla dokument som ni kan behöva för en juridiskt korrekt bodelning under bestående äktenskap:

  • Anmälan om bodelning – Vid bodelning under äktenskapet måste först en anmälan om detta göras till Skatteverket innan ni kan gå vidare.
  • Bodelningsavtal – Bodelningsavtalet är det avtal där ni anger hur egendomen skall fördelas.
  • Registreringsbrev – Registreringsbrevet bifogar ni till bodelningsavtalet då ni skickar in detta till Skatteverket för registrering.
  • Ansökan om lagfart – Skall ni bodela en fastighet så måste den make som erhållit fastigheten ansöka om lagfart.

Utöver ovanstående så ingår naturligtvis även de dokument som krävs vid en bodelning i samband med skilsmässa:

  • Bodelningsavtal – Bodelningsavtalet är det avtal där ni anger hur egendomen skall fördelas.
  • Registreringsbrev – Registreringsbrevet bifogar ni till bodelningsavtalet då ni skickar in detta till Skatteverket för registrering.
  • Ansökan om lagfart – Skall ni bodela en fastighet så måste den make som erhållit fastigheten ansöka om lagfart.

Här kan ni läsa mer om de bodelningsavtal för sambor och gifta som finns till direkt nedladdning på Juridiska Dokument!

 

Sambolag

SambolagSambolag (2003:376)

Nedan följer sambolag (2003:376) i sin helhet.

Vad som avses med sambor

1 § Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.

När det i en lag eller annan författning talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden eller används liknande uttryck, avses därmed sambor enligt första stycket.

Denna lag gäller endast sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gift. Lagen gäller sambornas gemensamma bostad och bohag.

Det som i denna lag sägs om äktenskap gäller också registrerat partnerskap. Lag (2009:261).

När ett samboförhållande upphör

2 § Ett samboförhållande upphör
1. om samborna eller någon av dem ingår äktenskap,
2. om samborna flyttar isär eller
3. om någon av samborna avlider.

Ett samboförhållande skall också anses upphöra om en sambo ansöker om förordnande av bodelningsförrättare enligt 26 § eller om rätt att få bo kvar i bostaden enligt 28 § eller om en sambo väcker talan om övertagande av bostad enligt 22 §.

Sambors egendom

3 § Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §.

4 § I samboegendomen ingår inte
1. egendom som en sambo har fått i gåva av någon annan än den andra sambon med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,
2. egendom som en sambo har erhållit genom testamente med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,
3. egendom som en sambo har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda och
4. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1-3, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.

5 § Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte annat följer av 7 §,
1. fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,
2. fast egendom som samborna eller någon av dem innehar med nyttjanderätt i förening med byggnad på egendomen som samborna eller någon av dem äger, om byggnaden är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,
3. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål och
4. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem har rätt att framdeles förvärva med bostadsrätt enligt förhandsavtal som sägs i 5 kap. bostadsrättslagen (1991:614), om rätten gäller en lägenhet som när avtalet träffades var avsedd att bli sambornas gemensamma hem och att innehas huvudsakligen för detta ändamål.

Samborna får i en av dem undertecknad handling anmäla till inskrivningsmyndigheten att en fastighet som är lagfaren för en av dem eller en tomträtt för vilken en av dem är inskriven som innehavare är gemensam bostad för dem båda. Lag (2009:185).

6 § Med sambors gemensamma bohag avses i denna lag, om inte annat följer av 7 §, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk.

7 § Till sambors gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål.

Bodelning

8 § När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, skall på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelningen skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde.

Begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om samboförhållandet upphör genom att en sambo avlider eller om en sambo avlider inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, skall dock begäran framställas senast när bouppteckningen förrättas.

9 § Sambor eller blivande sambor får avtala om att bodelning inte skall ske eller att viss egendom inte skall ingå i bodelningen. Genom ett nytt avtal får de ändra vad som tidigare överenskommits.

Avtalet skall upprättas skriftligen och undertecknas av samborna eller de blivande samborna. Detta gäller även om någon av dem är underårig eller om avtalet avser egendom som till någon del omfattas av förvaltarskap enligt föräldrabalken. I så fall skall dock förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas.

Om ett villkor i avtalet är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt, får det jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.

10 § Sambor får inför ett omedelbart förestående upphörande av samboförhållandet avtala om den kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (föravtal). Över avtalet skall upprättas en handling som undertecknas av samborna.

Vad som sägs i 9 § tredje stycket om villkor i avtal rörande bodelning gäller även villkor i föravtal.

11 § Varje sambo är skyldig att tills bodelningen görs, eller frågan om bodelning fallit, redovisa för sin samboegendom, för sådan gemensam bostad som kan övertas enligt 22 § och för sådan samboegendom som sambon har haft hand om men som tillhör den andra sambon.

12 § Vid bodelningen skall först sambornas andelar i samboegendomen beräknas.

13 § Vid beräkningen av sambornas andelar i samboegendomen skall från vad en sambo äger av egendomen så mycket avräknas att det täcker de skulder som den sambon hade när samboförhållandet upphörde.

För sådana fordringar mot en sambo som inte är förenade med särskild förmånsrätt i samboegendomen och som inte heller på annat sätt är att hänföra till sådan egendom skall sambon få täckning ur samboegendomen endast i den mån betalning inte kan erhållas ur annan egendom.

14 § Det som återstår av samboegendomen, sedan avdrag gjorts för att skulderna skall täckas enligt 13 §, skall läggas samman. Värdet därav skall därefter delas lika mellan samborna.

15 § I den mån det med hänsyn särskilt till samboförhållandets längd men även till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en sambo när samlevnaden upphör skall lämna egendom till den andra i den omfattning som följer av 12-14 §§, skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda sambon får behålla mer av sin egendom. Är en sambo försatt i konkurs när bodelningen skall förrättas eller finns det andra särskilda skäl att inte dela sambornas egendom, skall varje sambo behålla sin egendom som sin andel.

16 § Med ledning av de andelar som har beräknats för samborna skall samboegendomen fördelas mellan dem på lotter.

Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. En förutsättning för att en sambo skall få överta bostad eller bohag som tillhör den andra sambon är dock att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

Svarar egendomen för fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, är en ytterligare förutsättning för ett övertagande att den andra sambon befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att betala denna har satts under särskild vård.

17 § En sambo har rätt att i stället för att lämna egendom till den andra sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med denna. Lämnas inte någon betalning, har den andra sambon rätt att så långt det är möjligt få sådan egendom som inte är uppenbart olämplig för den sambon.

Om en sambo övertar bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra sambon med egendom ur samboegendomen, skall den övertagande sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med denna.

18 § Om en sambo avlider, gäller bestämmelserna om rätt att begära bodelning och om rätt att överta bostad eller bohag endast till förmån för den efterlevande sambon.

Om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Bestämmelserna i 15 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken om förlust av rätt till arv ska också gälla i fråga om rätten för den efterlevande sambon att vid bodelning få del i den avlidnes egendom. Lag (2010:1287).

19 § Om bodelningen har lett till att en fastighet har delats så att samborna har fått skilda andelar utan att villkor om utbrytning har ställts upp i bodelningshandlingen, innehar de fastigheten med samäganderätt.

I den mån bodelningen i andra fall innebär att en del av en fastighet kommer i en särskild ägares hand är bodelningen utan verkan.

20 § Bestämmelserna i 9 kap. 5, 7, 9 och 10 §§ äktenskapsbalken gäller även vid bodelning enligt denna lag. Vad som sägs om makar skall därvid gälla sambor. I stället för den tidpunkt då talan om äktenskapsskillnad väcks skall gälla den dag då samboförhållandet upphör.

21 § Har en sambo vid bodelningen till skada för sina borgenärer avstått egendom som enligt 13-16 §§ har belöpt på sambons andel, gäller vad som föreskrivs i 13 kap. 1 och 2 §§ äktenskapsbalken om verkan av en sådan åtgärd vid bodelning mellan makar.

Övertagande av bostad i vissa fall

22 § Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och utgör egendomen inte samboegendom, har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar för det.

Anspråk på att ta över hyres- eller bostadsrätten skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Lämnar sambon bostaden, skall anspråket dock framställas senast tre månader därefter. Fristen på ett år gäller inte om den sambo som innehar bostaden avlider och den efterlevande sambon bor kvar i bostaden.

Den som övertar bostaden enligt första stycket skall ersätta den andra sambon för bostadens värde. Det får ske genom att bostadens värde avräknas vid bestämmandet av sambornas andelar i bodelningen, om den som lämnar bostaden kan tillgodoses på det sättet. I annat fall skall vad som fattas betalas med pengar. Ställs godtagbar säkerhet för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med denna.

Inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet

23 § En sambo får inte utan den andra sambons samtycke
1. avhända sig, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta en bostad som utgör samboegendom eller som den andra sambon kan få rätt att överta enligt 22 §,
2. låta inteckna fast egendom eller tomträtt där det finns en bostad som utgör samboegendom,
3. pantsätta annan egendom som innefattar en bostad som utgör samboegendom eller en bostad som den andra sambon kan få rätt att överta enligt 22 § eller
4. avhända sig eller pantsätta bohag som utgör samboegendom.

Samtycke till avhändelse av eller inteckning i fast egendom eller tomträtt skall lämnas skriftligen.

Bestämmelserna om samtycke av en sambo till en åtgärd av den andra sambon tillämpas också när dödsboet efter en avliden sambo vidtar en sådan åtgärd.

Samtycke behövs inte, om den andra sambon inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inhämtas inom rimlig tid.

24 § Saknas samtycke som krävs för en åtgärd enligt 23 §, får domstolen tillåta åtgärden på ansökan av den som vill företa den.

25 § Om en sambo eller dödsboet efter en avliden sambo utan det samtycke eller tillstånd som krävs har avhänt sig eller till nackdel för den andra sambon upplåtit nyttjanderätt till egendom, skall domstolen på talan av denne förklara att rättshandlingen är ogiltig och att egendomen skall återgå. Detsamma gäller om en sambo eller dödsboet efter en avliden sambo utan det samtycke eller tillstånd som krävs har pantsatt sambornas bohag. Överlåtelse eller pantsättning av bohag skall dock inte förklaras ogiltig, om den nya innehavaren har fått egendomen i sin besittning i god tro.

Talan enligt första stycket skall väckas hos domstolen inom tre månader från det att den andra sambon fick kännedom om förfogandet över bostaden eller överlämnandet av bohaget. Har lagfart eller inskrivning beviljats med anledning av överlåtelse av fast egendom eller tomträtt, får talan inte väckas.

Förs talan om avhysning, får domstolen medge skäligt anstånd med flyttningen.

Övriga bestämmelser

26 § Bestämmelserna i 17 kap. 1, 2 och 4-9 §§ samt 18 kap. 1 § äktenskapsbalken gäller även vid tvist mellan sambor. Vad som sägs om makar skall därvid gälla sambor.

27 § Vid handläggningen av ett ärende enligt denna lag består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Regeringen får bestämma att även sådana anställda i en tingsrätt som inte är lagfarna domare skall få förordna bodelningsförrättare enligt 17 kap. 1 § äktenskapsbalken.

28 § På ansökan av en sambo ska domstolen i fråga om en bostad som enligt 8 § ska ingå i bodelning bestämma vem av samborna som ska ha rätt att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts. Domstolen får därvid också för samma tid, på begäran av någon av samborna, förbjuda samborna att besöka varandra. Domstolen får även ändra ett tidigare förordnande.

På begäran av någon av samborna får domstolen besluta om vad som ska gälla enligt första stycket för tiden till dess att frågan har avgjorts genom beslut som har vunnit laga kraft. Ett sådant interimistiskt beslut får verkställas och gäller på samma sätt som ett beslut som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av domstolen och ska omprövas när ärendet slutligt avgörs.

Om någon överträder ett förbud som meddelats enligt första eller andra stycket, tillämpas 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud.

Innan domstolen meddelar ett beslut ska motparten få tillfälle att yttra sig. Lag (2011:493).

29 § Den sambo som domstolen har berättigat att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts har rätt att använda även det gemensamma bohag som finns i bostaden och som tillhör den andra sambon. Domstolen får dock beträffande viss egendom bestämma annat. Avtal som den sistnämnda sambon därefter ingår med tredje man inskränker inte nyttjanderätten till bostaden eller bohaget.

Har den ena sambon berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra sambon skyldig att genast flytta därifrån.

30 § Frågan om rätten att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts skall väckas vid en tingsrätt som är behörig att pröva tvister om bodelning mellan samborna. Detsamma gäller frågan om domstolens tillstånd till en sambos förfogande över bostad och bohag.

31 § I mål om rätt att överta bostad enligt 22 § får domstolen, för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av samborna bestämma vem av dem som ska ha rätt att bo kvar i bostaden. Domstolen får därvid också för samma tid, på begäran av någon av samborna, förbjuda samborna att besöka varandra. Om rätt att bo kvar i bostaden tillerkänns den sambo som inte har hyres- eller bostadsrätten, ska domstolen också på yrkande bestämma vad sambon ska betala till den andra sambon för nyttjandet av bostaden och vad den förstnämnda sambon i övrigt ska iaktta.

Har den ena sambon berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra sambon skyldig att genast flytta därifrån.

Ett beslut enligt första stycket får verkställas och gäller på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av domstolen och ska omprövas när målet avgörs.

Om någon överträder ett förbud som meddelats enligt första stycket, tillämpas 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud.

Innan domstolen meddelar ett beslut ska motparten få tillfälle att yttra sig. Lag (2011:493).

32 § Meddelar domstolen under rättegången beslut i frågor som avses i 31 § första stycket, skall talan mot beslutet föras särskilt. Hovrättens beslut får inte överklagas. Lag (2003:485).

Hyra ut villa

Hyra ut villaHyra ut villa – Vid uthyrning av villa skall du redovisa ett eventuellt överskott av uthyrningen som inkomst av kapital.

Hyra ut villa

När du hyr ut villa får du göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor. Därutöver får du också göra avdrag  med 20 procent av hyresintäkten, utöver ovan nämnda schablonavdrag på 40 000 kronor. Detta medför att hyresintäkter under 50 000 kronor är befriat från beskattning. Hyra utöver detta belopp beskattas som inkomst av kapital.

På Juridiska Dokument kan du ladda ner alla dokument du behöver för uthyrning av villa!

 

Dold samäganderätt

Dold samäganderätt

Dold samäganderätt  är ett anspråk på äganderätt som tillkommer en make eller sambo till egendom när den andra maken eller sambon formellt framstår som ägare. Dold samäganderätt kommer ifråga främst vad gäller en bostadsrättslägenhet eller fast egendom som är avsedd som gemensam bostad.

Klicka här för att ladda ner bodelningsavtal på Juridiska Dokument!

För att det skall anses vara frågan om dold samäganderätt har i praxis fastslagits tre krav:

  • Egendomen skall ha köpts för gemensamt bruk
  • Den make eller sambo som inte utåt framträder som ägare skall ha lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet.
  • Båda parterna skall ha avsett att äganderätten till egendomen skall vara gemensam.

Det sista kravet kan anses uppfyllt genom att en tyst överenskommelse intolkas i omständigheterna i samband med köpet. Det är de förhållanden som gäller vid tidpunkten för förvärvet som är avgörande för bedömningen om dold samäganderätt föreligger eller inte.

Besök gärna Juridiska Dokument för mer information om relevanta dokument!