Om mamman är gift blir hennes make automatiskt far till barnet. Skulle maken eller barnet motsätta sig detta kan de begära att tingsrätten prövar faderskapet. Då mamman är ogift så ska kommunens socialnämnd utreda vem som är barnets far. Om socialnämnden misslyckas med att fastställa vem som är barnets far så tar en domstol ställning i faderskapsfrågan. Domstolen kan då bestämma att mamman, barnet samt de män som kan vara pappa till barnet ska lämna ett blodprov. Men hjälp av blodprovet kan man sedan fastställa vem som är pappa till barnet.

Ett barn ska stå under en eller två vuxna personers vårdnad. Om barnets föräldrar är gifta med varandra när barnets föds får de gemensam vårdnad om barnet. I annat fall får mamman vårdnaden om barnet och gemensam vårdnad kan uppnås genom att föräldrarna anmäler detta till socialnämnden i samband med faderskapsbekräftelsen. Föräldrarna kan om de är överens ändra vårdnaden genom att vända sig till tingsrätten. De kan också skriva ett avtal som måste godkännas av socialtjänsten för att vara giltigt.

Den som har vårdnaden om ett barn ansvarar för att barnet får omvårdnad, tillsyn, utbildning, trygghet och annat som barnet behöver. En vårdnadshavare är inte bara skyldiga att se till att barnet inte skadas utan måste också förhindra att barnet skadar andra människor eller egendom.

I det fall föräldrarna inte är överens om vårdnaden så avgör domstolen vem som ska ha vårdnaden om barnet. Domstolen kan också förordna om hur ofta barnet ska träffa den förälder som inte har vårdnaden. En viktig utgångspunkt för domstolen vid vårdnadstvister är att barnet ska ha rätt att träffa båda föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam vårdnad och en förälder avlider blir den andre föräldern ensam vårdnadshavare.

Alla barn ska ha en förmyndare som har ansvar för barnets pengar. Oftast är vårdnadshavaren också barnets förmyndare.

Anmälan om barns förnamn ska göras av barnets vårdnadshavare inom tre månader från barnets födelse. Blanketten (Anmälan om förnamn), skickar Skatteverket hem efter att födelsen har registrerats.

Ett förnamn får inte vara sådant att det kan uppfattas som stötande eller leda till obehag för barnet. Det får inte heller ha påtaglig efternamnskaraktär.

Barnets efternamn ska också anmälas till skatteverket. Har föräldrarna samma efternamn får barnet automatiskt det namnet. Om föräldrarna har olika efternamn får föräldrarna välja vilket efternamn familjens första barna ska ha. Barn med äldre syskon med samma mamma och pappa får samma efternamn som sina syskon.

Har föräldrarna olika efternamn och barnet har fått den enes efternamn så kan barnet ha den andres efternamn som mellannamn. Anmälan om mellannamn görs på blankett för namnändring.

Båda föräldrarna är underhållsskyldiga tills barnet fyller 18 år eller så länge barnet går i skolan, dock inte längre än tills barnet fyller 21 år. Om föräldrarna är överens om underhållet kan de skriva ett avtal annars kan domstol fastställa underhållsbidraget. Domstolen tar då hänsyn till barnets behov, vad föräldrarna tjänar m.m. Om en förälder inte vill eller kan betala underhållsbidrag kan barnet få underhållsstöd. Den förälder som barnet bor hos får då ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan.

Blivande adoptivföräldrar måste vara minst 25 år. Två undantag finns då det räcker med att de är 18 år. Den lägre åldersgränsen gäller för den som har för avsikt att adoptera sin makes barn eller adoptivbarn. Dessutom gäller undantaget när det finns "synnerliga skäl". Det finns ingen övre gräns för blivande adoptivföräldrar. Socialnämnden ska alltid yttra sig över de presumtiva adoptivföräldrarnas lämplighet.