Vem bör skriva testamente? - Juridik På Internet

Vem bör skriva testamente? Såväl sambor, gifta som ensamstående bör överväga att skriva testamente. Vi berättar varför.

Sambor

Om ni lever som sambor bör ni absolut skriva testamente. Som sambor ärver ni nämligen inte varandra, vilket är mycket viktigt att komma ihåg i dessa tider då allt fler väljer att leva tillsammans som sambor och därmed väljer bort giftermålet och de trygga arvsregler som gäller för efterlevande make.

Under tiden ni lever tillsammans som sambor hinner ni skaffa många gemensamma tillgångar. Förutom möbler och andra förbrukningsvaror så skaffar ni troligen även dyrare tillgångar såsom hus, bil, båt mm. Om en av er avlider och ni inte upprättat ett inbördes testamente så tillfaller den avlidnes del av era tillgångarna i första hand eventuella barn, annars ärver den avlidnes föräldrar, syskon osv. Rent praktiskt innebär detta att den efterlevande sambon kan tvingas sälja både det gemensamma hemmet och bohag.

Ladda ner ett inbördes testamente för sambor på Juridiska Dokument!

Gifta

Äkta makar med gemensamma barn

Äkta makar med gemensamma barn bör skriva testamente om:

De vill att de gemensamma barnet/barnen skall få ut sitt arv/laglott redan när den första maken/makan avlider.
De vill att barnets arv efter att båda makarna har avlidit skall vara dess enskilda egendom. Detta förhindrar att barnets (kommande) sambo/make får del av arvet vid en skilsmässa/separation.
De har önskemål om hur kvarlåtenskapen skall fördelas mellan bröstarvingarna, dvs om ett av barnen skall få mer än ett annat eller om arvet skall fördelas på ett speciellt sätt. Detta kan exempelvis ske om ett av barnen har fått något i gåva av föräldrarna tidigare eller om barnet tidigare har fått en större summa pengar.

Äkta makar med särkullbarn

Har någon av er barn sedan tidigare så har de barnen rätt att få ut hela sitt arv vid förälderns bortgång, men om det finns ett testamente till maken/makans fördel så har särkullbarnet endast rätt till sin laglott, dvs halva arvslotten.
Den efterlevande makens rätt enligt prisbasbeloppsregeln går dock före särkullbarnens anspråk vilket innebär att särkullbarnen inte kan göra anspråk på sin del av arvet om det endast finns små tillgångar i dödsboet.

Man kan också göra ett tillägg i testamentet där man ber särkullbarnen att vänta med att ta ut sin laglott tills båda makarna är avlidna.

Är särkullbarnet omyndigt och den ena föräldern avlider så blir den andre biologiska föräldern förmyndare över arvet om man har gemensam vårdnad. Om man inte vill att det skall bli så så kan man i ett testamente förordna om att en överförmyndare skall förordnas eller namnge en speciell person att förvalta pengarna tills barnet är myndigt eller tills en viss ålder har uppnåtts.

Äkta makar utan barn

Även äkta makar utan barn kan behöva skriva testamente om:

De gemensamt önskar bestämma om hur deras kvarlåtenskap skall fördelas.
De vill att kvarlåtenskapen efter dem skall vara mottagarens enskilda egendom.

Ladda ner ett inbördes testamente för makar på Juridiska Dokument!

Ensamstående

Ensamstående med barn

Om dina barn är omyndiga då du avlider så blir den andra vårdnadshavaren (vid gemensam vårdnad) automatiskt förmyndare till barnet och därmed berättigad till att förfoga över arvet. Om du skriver ett testamente kan du förordna om särskild överförmyndarkontroll vilket innebär att en överförmyndare har kontroll över pengarna och den andre förmyndaren måste ha överförmyndarens samtycke för uttag från barnets konto. Förmyndaren måste också redovisa hur han/hon förvaltar egendomen medan överförmyndarspärren är kvar.

Om arvsbeloppet överstiger två prisbasbelopp skall arvsförrättaren automatiskt sätta in pengarna på ett spärrat, överförmyndarkontrollerat konto.
En överförmyndare eller en överförmyndarnämnd skall finnas i varje kommun och tillsätts av kommunfullmäktige och styrs av föräldrabalken. Det är länsstyrelsen som bevakar överförmyndarens/nämndens verksamhet.

Ensamstående utan barn

I första hand ärver då dina föräldrar och sen syskon och syskonbarn.
Har man inga legala arvingar alls så tillfaller arvet den allmänna arvsfonden. Vill man undvika detta så skriver man ett testamente och fördelar sin kvarlåtenskap däri. Allmänna arvsfonden blir dock till en början dödsbodelägare och testamentet måste därför skickas in till Kammarkollegiet, som förvaltar fonden, för godkännande och efter det fördelas arvet enligt testamentet.