Etikettarkiv: laglott

Testamente

Testamente

Testamente – Om du vill förändra den legala arvsordningen så får du upprätta ett testamente och förordna om din kvarlåtenskap.

Många människor drar sig för att skriva sitt testamente. Dels eftersom det inte är särskilt upplyftande att planera inför sin egen död, men kanske framförallt eftersom det innebär en ansenlig kostnad att få ett testamente upprättat enligt konstens alla regler. Jag kan inte nog understryka vikten av att låta upprätta ett testamente. Ett testamente hjälper dina nära och kära att fördela din kvarlåtenskap och kan ofta förhindra bittra slitningar mellan dina arvingar. Det finns en oändlig mängd anledningar till att inte vänta med att skriva testamentet.

Testamentet är ett juridiskt bindande dokument som ska undertecknas av två icke jävliga vittnen som är äldre än 15 år och som utan att behöva få veta testamentets innehåll skall bevittna undertecknandet. Testatorn, dvs den som upprättar testamentet, skall vara:

  •  myndig eller 18 år om han/hon har varit gift och vill testamentera bort sin egendom
  •  en fysisk eller en juridisk person ( ex: ett aktiebolag, staten, en kommun eller en stiftelse )
  •  opåverkad, endera av någon som tvingat testatorn att upprätta testamentet eller genom att ha missbrukat hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning, eller av psykisk störning.

Olika former av testamenten:

  1. Ordinarie testamente, dvs ett skriftligt och bevittnat testamente
  2. Nödtestamente

Ett nödtestamente kan upprättas om en person inte kan upprätta ett ordinärt testamente på grund av sjukdom eller annat nödfall. Det finns två former av nödtestamenten. Den ena formen av nödtestamente är att muntligt förordna sin yttersta vilja inför två ojäviga vittnen och den andra formen är ett egenhändigt skrivet och undertecknat förordnande utan närvarande vittnen, ett så kallat holografiskt testamente. Om en testator under tre månader efter upprättandet av ett nödtestamente har varit i stånd att skriva ett ordinarie testamente, så gäller inte nödtestamentet längre.

Vill man ändra sitt testamente så kan man göra det när man vill, och förfarandet är då som vid upprättandet av det första ordinarie testamentet.

Testatorn kan i sitt testamente uppge att han vill att att dödsboet skall förvaltas och skiftas av en testamentsexekutor för att undvika tvister arvingarna emellan.

Ladda ner ett testamente på Juridiska Dokument!

 

Läs mer

Laglott

Laglott

Laglott – Det är viktigt att förstå skillnaden mellan arvslott och laglott. Den del av kvarlåtenskapen som en legal arvinge har rätt till kallas arvslott. Ett testamente kan innebära att det finns mindre kvarlåtenskap att dela bland arvingarna. Ärvdabalken skyddar dock bröstarvingar på så sätt att de aldrig kan göras arvslösa genom testamente.

Om ett testamente finns till förmån för någon annan än bröstarvinge, kan denne alltid kräva sin laglott. En bröstarvinges laglott är hälften av arvslotten. Detta medför att en förälder bara kan testamentera bort 50% av sin kvarlåtenskap till annan än sina bröstarvingar.

Läs mer

Arvsordning

Arvsordning

ArvsordningArvsordningen är arvingarnas inbördes turordning. Ärvdabalken reglerar hur kvarlåtenskapen efter en avliden person skall fördelas. Lagen delar in arvtagarna i tre klasser.

Första arvsklassen
Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes bröstarvingar. Med bröstarvingar menas den avlidnes avkomlingar i rakt nedstigande led, dvs barn, barnbarn osv. Även adopterade barn och inseminerade barn (såvida fadern godkänt konstbefruktningen) omfattas av den första arvsklassen.

Om något av barnen i första ledet är avlidet så ärver i sin tur deras barn laglotten och delar på den. Varje arvsgren får lika stor arvslott.

Fosterbarn och styvbarn har ingen legal arvsrätt. För att dessa skall ärva krävs ett testamente till deras fördel.

Om den avlidne var gift ärver vanligtvis den efterlevande maken hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte kan testamentera bort den avlidnes kvarlåtenskap. Men det står däremot den efterlevande maken fritt att disponera och förbruka den avlidnes kvarlåtenskap så länge hon lever.

Särkullbarn ärver före efterlevande make. Avstår de att ta ut sitt arv till förmån för styvföräldern så har de, tillsammans
med makarnas gemensamma barn, rätt till efterarv.

Andra arvsklassen
Arvingarna i den andra arvsklassen har bara rätt till arv om det inte finns någon arvinge i första arvsklassen. I sådant fall ärver i första hand den avlidnes far och mor hälften var. Om någon av föräldrarna inte finns i livet ärver den avlidnes syskon och halvsyskon förälderns del. Är också eventuellt syskon avlidet ärver dennes bröstarvingar arvslotten.

Tredje arvsklassen
Den tredje arvsklassen utgörs av mor- och farföräldrar samt deras barn dvs farbröder, fastrar, morbröder och mostrar till den avlidne. En förutsättning för att dessa skall ärva är att det inte finns bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn efter den avlidna. Kusiner är dock inte arvsberättigade.

Finns det inga arvingar i någon av de tre arvsklasserna eller något testamente går arvet till den allmänna arvsfonden.

Behöver du beställa ett testamente eller något annat juridiskt dokument så gör du det med fördel på Juridiska Dokument. Alla dokument på Juridiska Dokument är utfärdade av jurist och prissättningen är klart överkomlig.

Läs mer