Allmänna arvsfonden – Om ett dödsbo inte har någon förmånstagare så tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.

Allmänna arvsfonden inrättades av riksdagen 1928 då arvsrätten ändrades och kusiner och andra avlägsnare släktingar uteslöts från arvsordningen. Före 1928 tillföll pengar som saknade arvingar statskassan men i och med arvsfonden skulle de nu komma till nytta inom vård och fostran av barn och ungdomar.

Inledningsvis fick barnhem och barnstugor bidrag ur fonden, men detta upphörde 1975 då den allmänna förskolan infördes.
Enskilda personer kunde också söka bidrag ur fonden fram tills det allmänna barnbidraget infördes 1948 och bidrag till studier utgavs inte längre när det allmänna studiestödet infördes 1965.

1969 fick allmänna arvsfonden ytterligare en målgrupp att satsa på, nämligen personer med funktionshinder, och det är dessa tre målgrupper som arvsfonden fortfarande stöder: barn, ungdomar och personer med funktionshinder.

Det är Kammarkollegiet som förvaltar allmänna arvsfondens pengar samt företräder fonden och ser till att det kommer in pengar. En tiondel av de pengar som kommer in till arvsfonden går till kammarkolegiet för förvaltning och resten fördelas som stöd till olika projekt. Vilka projekt som skall stödas besluts av Arvsfondsdelegationen och när en rekvisition kommit in från den organisation som har fått stödet så betalar Kammarkollegiet ut pengarna.

Arvet tillfaller allmänna arvsfonden i följande fall

1. Då en person avlider och inte har några legala arvingar och:
* det inte finns ett testamente till någon annans fördel
* den avlidne var änka eller änkling och det inte finns några arvberättigade släktingar efter den först avlidne makan/maken.

2. Genom gåva

3. Genom testamente

4. Genom förmånstagarförordnande i försäkringsavtal

Om avvecklingen av ett dödsbo skall ske för arvsfondens räkning så tillsätts en god man som står under kammarkollegiets tillsyn och rådgivning under hela processen. Den gode mannen betalar sedan de skulder som finns i dödsboet samt realiserar tillgångarna dvs säljer bostadsrätter, mark, aktier osv och redovisar sedan återstoden för kollegiet som sedan betalar in dessa till fonden.
Bostadsrätter och andra fastigheter säljes till högstbjudande så fort som möjligt genom ett öppet anbudsförfarande.

Allmänna arvsfonden kan avstå från arv i följande fall:

1. Om det är arvlåtarens yttersta vilja att arvet skall fördelas annorlunda:
Finns det personer (vänner, hemtjänstpersonal, sjukvårdspersonal mfl) som hört arvlåtaren uttala sig om hur han/hon vill att kvarlåtenskapen skall fördelas så kan man ansöka om avstående av arv med intyg skrivna av dessa.

2. Till förmån för närstående, exempelvis sambo, eller annan släkting till arvlåtaren:
I ansökan om avstående av arv bör framkomma på vilket vis man har varit i kontakt med arvlåtaren, hur ofta, om man har varit beroende av honom/henne ekonomiskt, om man har vårdat honom/henne osv. Det är bra om man kan ge namn och telefonnummer till personer som kan intyga att så är fallet.

3. Om egendomen som efterlämnas är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt. Naturvårdsverket eller hembygdsföreningar är ofta förmånstagare som arvsfonden avstår arv till.

Vad händer när det finns ett testamente?

Om en person som avlider inte har några närmare släktingar så blir arvsfonden dess arvinge och skall därför kallas till bouppteckningsförrättningen.
Kallelse och bevittnad kopia på testamentet bör skickas in till Kammarkollegiet i god tid innan förrättningen och när bouppteckningen är klar skall en kopia på denna också skickas in innan kollegiet tar ställning till om testamentet skall godkännas.

Mer information om allmänna arvsfonden, dess arbete och projekt fins på www.arvsfonden.se och lagen om Allmänna arvsfonden (1994:243) finns här.

Om du vill upprätta ett testamente kan du med fördel vända dig till Juridiska Dokument eller Thorlund Juristbyrå!