Efterlevande makes arvsrätt

Efterlevande makes arvsrätt – När den ena maken avlider så upplöses äktenskapet och en bodelning skall göras. Om vi bortser från äktenskapsförord, testamente och skulder så innebär det grovt förenklat att de tillgångar som återstår efter bodelningen, det sk nettogiftorättsgodset delas i två delar. Den efterlevande maken får sin del av nettogiftorättsgodset med vanlig äganderätt och den andra delen tillfaller i regel också den efterlevande maken med fri förfoganderätt.

Makar som bara har gemensamma barn ”sitter kvar i orubbat bo” eftersom de gemensamma barnen får vänta med sitt arv tills dess att den andre föräldern avlider. Har makarna inga gemensamma barn men den avlidne efterlämnar särkullsbarn, d v s barn från ett tidigare förhållande/äktenskap, så har dessa rätt att få ut sitt arv direkt och deras rätt till arv går före den efterlevande maken/makans rätt. Om testamente finns till den efterlevande makens/makans fördel har särkullsbarnen alltid rätt att få ut sin laglott, dvs hälften av arvslotten. De kan också avsäga sig sin rätt att ta ut arvet till förmån för styvföräldern och får då ut sin del av arvet när styvföräldern avlider. Den efterlevande maken har dock ett minimiskydd i o m prisbasbeloppsregeln.

Ladda ner ett inbördes testamente för makar!

Prisbasbeloppsregeln

Prisbasbeloppsregeln enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, är tänkt att skydda efterlevande make från att ställas på bar backe på grund av att den avlidne testamenterat bort sin egendom eller att särkullbarn gör anspråk på sin laglott. Denna regel ger den efterlevande maken rätt att få nettogiftorättsgods till ett värde av fyra prisbasbelopp innan resterande kvarlåtenskap fördelas bland arvingarna. Prisbasbeloppsregeln går före särkullsbarns rätt att få ut sin laglott. Prisbasbeloppet för år 2014 är 44 400 kronor.