Kategoriarkiv: Ordlista

Ordlista – Juridisk ordlista med juridikens alla termer! Använd sökfältet till höger för att söka ibland våra juridiska termer.

Arvsklass

Arvsklass – Ärvdabalken reglerar hur kvarlåtenskapen efter en avliden person skall fördelas. Lagen delar in arvtagarna i tre arvsklasser:

Första arvsklassen
Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes bröstarvingar. Med bröstarvingar menas den avlidnes avkomlingar i rakt nedstigande led, dvs barn, barnbarn osv. Även adopterade barn och inseminerade barn (såvida fadern godkänt konstbefruktningen) omfattas av den första arvsklassen. Om något av barnen i första ledet är avlidet så ärver i sin tur deras barn laglotten och delar på den. Varje arvsgren får lika stor arvslott. Fosterbarn och styvbarn har ingen legal arvsrätt. För att dessa skall ärva krävs ett testamente till deras fördel. Om den avlidne var gift ärver vanligtvis den efterlevande maken hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte kan testamentera bort den avlidnes kvarlåtenskap. Men det står däremot den efterlevande maken fritt att disponera och förbruka den avlidnes kvarlåtenskap så länge hon lever. Särkullbarn ärver före efterlevande make. Om gemensamma barn överlever den kvarlevande maken har dessa rätt till efterarv

Andra arvsklassen
Arvingarna i den andra arvsklassen har bara rätt till arv om det inte finns någon arvinge i första arvsklassen. I sådant fall ärver i första hand den avlidnes far och mor hälften var. Om någon av föräldrarna inte finns i livet ärver den avlidnes syskon och halvsyskon förälderns del. Är också något syskon avlidet ärver dennes bröstarvingar arvslotten.

Tredje arvsklassen
Den tredje arvsklassen utgörs av mor- och farföräldrar samt deras barn dvs farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. En förutsättning för att dessa skall ärva är att det inte finns bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn efter den avlidna. I sådant fall är det i första hand den avlidnas mor- och farföräldrar som ärver. Sålunda ärver den avlidnes mormor, morfar, farmor och farfar vars sin fjärdedel av kvarlåtenskapen. Om någon av dem är avliden får dennes bröstarvingar dela på hans eller hennes lott. Kusiner är dock inte arvsberättigade och finns det inga arvingar eller något testamente går arvet till den allmänna arvsfonden.

Läs mer

Arvsklasser

Arvsklasser – Ärvdabalken reglerar hur kvarlåtenskapen efter en avliden person skall fördelas. Lagen delar in arvtagarna i tre arvsklasser:

Första arvsklassen
Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes bröstarvingar. Med bröstarvingar menas den avlidnes avkomlingar i rakt nedstigande led, dvs barn, barnbarn osv. Även adopterade barn och inseminerade barn (såvida fadern godkänt konstbefruktningen) omfattas av den första arvsklassen. Om något av barnen i första ledet är avlidet så ärver i sin tur deras barn laglotten och delar på den. Varje arvsgren får lika stor arvslott. Fosterbarn och styvbarn har ingen legal arvsrätt. För att dessa skall ärva krävs ett testamente till deras fördel. Om den avlidne var gift ärver vanligtvis den efterlevande maken hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte kan testamentera bort den avlidnes kvarlåtenskap. Men det står däremot den efterlevande maken fritt att disponera och förbruka den avlidnes kvarlåtenskap så länge hon lever. Särkullbarn ärver före efterlevande make. Om gemensamma barn överlever den kvarlevande maken har dessa rätt till efterarv

Andra arvsklassen
Arvingarna i den andra arvsklassen har bara rätt till arv om det inte finns någon arvinge i första arvsklassen. I sådant fall ärver i första hand den avlidnes far och mor hälften var. Om någon av föräldrarna inte finns i livet ärver den avlidnes syskon och halvsyskon förälderns del. Är också något syskon avlidet ärver dennes bröstarvingar arvslotten.

Tredje arvsklassen
Den tredje arvsklassen utgörs av mor- och farföräldrar samt deras barn dvs farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. En förutsättning för att dessa skall ärva är att det inte finns bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn efter den avlidna. I sådant fall är det i första hand den avlidnas mor- och farföräldrar som ärver. Sålunda ärver den avlidnes mormor, morfar, farmor och farfar vars sin fjärdedel av kvarlåtenskapen. Om någon av dem är avliden får dennes bröstarvingar dela på hans eller hennes lott. Kusiner är dock inte arvsberättigade och finns det inga arvingar eller något testamente går arvet till den allmänna arvsfonden.

Läs mer

Arvslott

Arvslott – Den del av kvarlåtenskapen som en legal arvinge har rätt till kallas arvslott. Ett testamente kan innebära att det finns mindre kvarlåtenskap att dela bland arvingarna. Ärvdabalken skyddar dock bröstarvingar på så sätt att de aldrig kan göras arvslösa genom testamente.

Läs mer

Arvsordning

Arvsordning

ArvsordningArvsordningen är arvingarnas inbördes turordning. Ärvdabalken reglerar hur kvarlåtenskapen efter en avliden person skall fördelas. Lagen delar in arvtagarna i tre klasser.

Första arvsklassen
Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes bröstarvingar. Med bröstarvingar menas den avlidnes avkomlingar i rakt nedstigande led, dvs barn, barnbarn osv. Även adopterade barn och inseminerade barn (såvida fadern godkänt konstbefruktningen) omfattas av den första arvsklassen.

Om något av barnen i första ledet är avlidet så ärver i sin tur deras barn laglotten och delar på den. Varje arvsgren får lika stor arvslott.

Fosterbarn och styvbarn har ingen legal arvsrätt. För att dessa skall ärva krävs ett testamente till deras fördel.

Om den avlidne var gift ärver vanligtvis den efterlevande maken hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte kan testamentera bort den avlidnes kvarlåtenskap. Men det står däremot den efterlevande maken fritt att disponera och förbruka den avlidnes kvarlåtenskap så länge hon lever.

Särkullbarn ärver före efterlevande make. Avstår de att ta ut sitt arv till förmån för styvföräldern så har de, tillsammans
med makarnas gemensamma barn, rätt till efterarv.

Andra arvsklassen
Arvingarna i den andra arvsklassen har bara rätt till arv om det inte finns någon arvinge i första arvsklassen. I sådant fall ärver i första hand den avlidnes far och mor hälften var. Om någon av föräldrarna inte finns i livet ärver den avlidnes syskon och halvsyskon förälderns del. Är också eventuellt syskon avlidet ärver dennes bröstarvingar arvslotten.

Tredje arvsklassen
Den tredje arvsklassen utgörs av mor- och farföräldrar samt deras barn dvs farbröder, fastrar, morbröder och mostrar till den avlidne. En förutsättning för att dessa skall ärva är att det inte finns bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn efter den avlidna. Kusiner är dock inte arvsberättigade.

Finns det inga arvingar i någon av de tre arvsklasserna eller något testamente går arvet till den allmänna arvsfonden.

Behöver du beställa ett testamente eller något annat juridiskt dokument så gör du det med fördel på Juridiska Dokument. Alla dokument på Juridiska Dokument är utfärdade av jurist och prissättningen är klart överkomlig.

Läs mer